RESEDAGBOK
Dag 1 (16/7): Stockholm - Sörfors (N Umeå) 740 km
Första riktiga dagen på resan med snabbstopp vid Dragon gate i Älvkarleby - detta tragiska ställe med spår av riktigt sorglig kommunalpolitik. Laxön en bit bort är trevligare och Åsa Erikssons keramikverkstad ett kärt återseende - några fina kaffekoppar fick följa med hem den här gången.
Fikapaus i Njutånger vid ett litet museum med minnen från fisket i bygden. En äldre kvinna kom förbi och berättade om de fattiga förhållanden som rådde här och om båtarna som renoverats - lugnt och fint vid bryggorna.
I jakt på glass hamnade vi på Iggesunds gamla järnbruk och blev övertalade att följa med på en guidad tur bland masugnar och gammal rost. En intressant vandring som gav bra inblick både i tillverkningsprocessen och livet för de som arbetade här - någon glass blev det dock inte.
Ett sista stopp vid Högakustenbron - det är svårt att passera här utan att stanna men insikten kommer strax att man vill vidare, bort från bilar och turister. Bron är vacker men historien finns i föregångaren Sandöbron lite längre uppströms. I Sörfors hittade vi vår första boplats på resan norrut, en lucka längs vägen mitt ute i skogen - ganska trist men okej för en natts sömn.
Första riktiga dagen på resan med snabbstopp vid Dragon gate i Älvkarleby - detta tragiska ställe med spår av riktigt sorglig kommunalpolitik. Laxön en bit bort är trevligare och Åsa Erikssons keramikverkstad ett kärt återseende - några fina kaffekoppar fick följa med hem den här gången.
Fikapaus i Njutånger vid ett litet museum med minnen från fisket i bygden. En äldre kvinna kom förbi och berättade om de fattiga förhållanden som rådde här och om båtarna som renoverats - lugnt och fint vid bryggorna.
I jakt på glass hamnade vi på Iggesunds gamla järnbruk och blev övertalade att följa med på en guidad tur bland masugnar och gammal rost. En intressant vandring som gav bra inblick både i tillverkningsprocessen och livet för de som arbetade här - någon glass blev det dock inte.
Ett sista stopp vid Högakustenbron - det är svårt att passera här utan att stanna men insikten kommer strax att man vill vidare, bort från bilar och turister. Bron är vacker men historien finns i föregångaren Sandöbron lite längre uppströms. I Sörfors hittade vi vår första boplats på resan norrut, en lucka längs vägen mitt ute i skogen - ganska trist men okej för en natts sömn.
Dag 2: Sörfors - Karsikko (S Kukkolaforsen) 456 km
Dagens första rast vid Lövångers kyrkstad - en av alla dessa byar som byggdes enkom för att samla befolkningen till gudstjänst och de kristna högtiderna. Efter det en tur till Bjuröklubb med en intressant natur och historia. Kaféet vid fyren visade sig väldigt populärt och vi beslöt därför att hitta ett eget ställe vid stranden för lunch och lite senare fika på Ralph Lundstensgården i Ersnäs - kvalitén inte den bästa så det fick bli en glass i Skellefteå, på Alhems Trädgård! Sommarens bästa gelato.
En kort rundtur i Piteå - fin stad med många gröna ytor och säkert en fin skärgård som borde utforskats mer - det får bli en annan gång.
Nu tid att börja leta lägerplats, först på Sekarö söder om Haparanda - en landtunga rakt ut i havet och ett vackert semesterparadis men som så ofta, "stängt" för besökare. Vi sökte vidare vid Torne älvs mynning i ett naturreservat men där var redan upptaget. Till slut hamnade vi på vägen norrut och strax söder om Kukkolaforsen - en asfalterad parkering med strandnära läge. Här började vi förstå värdet av Thermacell - apparaten vi köpt vid en tur genom de jämtländska skogarna för flera år sedan och den fungerar verkligen! Inte en mygga!
Dagens första rast vid Lövångers kyrkstad - en av alla dessa byar som byggdes enkom för att samla befolkningen till gudstjänst och de kristna högtiderna. Efter det en tur till Bjuröklubb med en intressant natur och historia. Kaféet vid fyren visade sig väldigt populärt och vi beslöt därför att hitta ett eget ställe vid stranden för lunch och lite senare fika på Ralph Lundstensgården i Ersnäs - kvalitén inte den bästa så det fick bli en glass i Skellefteå, på Alhems Trädgård! Sommarens bästa gelato.
En kort rundtur i Piteå - fin stad med många gröna ytor och säkert en fin skärgård som borde utforskats mer - det får bli en annan gång.
Nu tid att börja leta lägerplats, först på Sekarö söder om Haparanda - en landtunga rakt ut i havet och ett vackert semesterparadis men som så ofta, "stängt" för besökare. Vi sökte vidare vid Torne älvs mynning i ett naturreservat men där var redan upptaget. Till slut hamnade vi på vägen norrut och strax söder om Kukkolaforsen - en asfalterad parkering med strandnära läge. Här började vi förstå värdet av Thermacell - apparaten vi köpt vid en tur genom de jämtländska skogarna för flera år sedan och den fungerar verkligen! Inte en mygga!
Dag 3: Karsikko - Tulusjärvi 393 km
Natten blev bokstavligen hård - på morgonen upptäckte vi hålet i liggunderlaget och Outlet-butikerna i Haparanda, som vi passerat efter stängning kvällen innan, blev räddningen. Ett besök hos Naturkompaniet och inköp av lagningslapp löste problemet och vi kunde börja se oss omkring längs resans första mål - Tornedalen.
Nästa anhalt, Kukkolaforsen - intressanta byggnader och historia. Här fanns förr ett litet bysamhälle med alla funktioner man behövde på den tiden, kvarnar, sågverk, mekaniska verkstäder, vävstuga, bakstuga mm o så fisket förstås. Det var sik man fångade med håvarna och nån gång fick man en lax - nu är det museum och lokaler för olika utställningar.
Fikarast vid Kattilakoski rastplats, en gourmetrestaurang vid älven. Här såg vi aktivitet i älven där man satte upp någon form av fällor, kanske för laxen i forskningssyfte - det var iaf vår tanke. Vi såg senare samma anordningar i Norge.
Lunch vid Hedenäset och kyrkudden - platsen där den gamla träkyrkan brann förra året.
Polcirkeln passerades i Juoksengi och efter det en kort sväng till Vasikkavuoma naturreservat i Pajala. Vackert med ladorna och intressant historia - vilket otroligt jobb att slå myrarna. Nattläger vid Tulusjärvi på väg mot Karesuando och Finland.
Natten blev bokstavligen hård - på morgonen upptäckte vi hålet i liggunderlaget och Outlet-butikerna i Haparanda, som vi passerat efter stängning kvällen innan, blev räddningen. Ett besök hos Naturkompaniet och inköp av lagningslapp löste problemet och vi kunde börja se oss omkring längs resans första mål - Tornedalen.
Nästa anhalt, Kukkolaforsen - intressanta byggnader och historia. Här fanns förr ett litet bysamhälle med alla funktioner man behövde på den tiden, kvarnar, sågverk, mekaniska verkstäder, vävstuga, bakstuga mm o så fisket förstås. Det var sik man fångade med håvarna och nån gång fick man en lax - nu är det museum och lokaler för olika utställningar.
Fikarast vid Kattilakoski rastplats, en gourmetrestaurang vid älven. Här såg vi aktivitet i älven där man satte upp någon form av fällor, kanske för laxen i forskningssyfte - det var iaf vår tanke. Vi såg senare samma anordningar i Norge.
Lunch vid Hedenäset och kyrkudden - platsen där den gamla träkyrkan brann förra året.
Polcirkeln passerades i Juoksengi och efter det en kort sväng till Vasikkavuoma naturreservat i Pajala. Vackert med ladorna och intressant historia - vilket otroligt jobb att slå myrarna. Nattläger vid Tulusjärvi på väg mot Karesuando och Finland.
Dag 4: Tulusjärvi - Karasjohka/Tana älv 430 km
Efter regn på kvällen och prognos om mer regn på morgonen bestämde vi att packa ihop tidigt - det gick bra och vi anlände Karesuando lite senare, gick några varv i den lokala butiken som hade nästan ALLT! Dock inte en papperskarta över nordkalotten - hur kunde vi glömma den? - inte heller på turistbyrån vid gränsövergången fanns det kartor - ett förbud mot att konkurrera med "butikerna" i byn satte stopp för den försäljningen.
Vi betalade en hundring för att få duscha i Rantamökit (Finland) och rullade sen vidare norrut.
Lunch vid Sotkajärvi naturreservat med fågeltorn och efter färd över milsvida myrar var det dags för Norge igen, sametinget i Karasjok och en natt vid gränsälven (Norge/Finland), Karasjohka eller Tana älv, där den slingrade fram i tills synes oändliga sandlager.
Efter regn på kvällen och prognos om mer regn på morgonen bestämde vi att packa ihop tidigt - det gick bra och vi anlände Karesuando lite senare, gick några varv i den lokala butiken som hade nästan ALLT! Dock inte en papperskarta över nordkalotten - hur kunde vi glömma den? - inte heller på turistbyrån vid gränsövergången fanns det kartor - ett förbud mot att konkurrera med "butikerna" i byn satte stopp för den försäljningen.
Vi betalade en hundring för att få duscha i Rantamökit (Finland) och rullade sen vidare norrut.
Lunch vid Sotkajärvi naturreservat med fågeltorn och efter färd över milsvida myrar var det dags för Norge igen, sametinget i Karasjok och en natt vid gränsälven (Norge/Finland), Karasjohka eller Tana älv, där den slingrade fram i tills synes oändliga sandlager.
Dag 5: Karasjohka älv - Skallbukta (Varanger) 296 km
På förmiddagen tog vi sista biten längs älven mot Tana bru och resans andra mål - Varangerhalvön. Men först lunch på mysiga Kievra Café och till efterrätt lite "thai-festival" på torget - intressant med det thailändska inslaget här uppe i norr.
Vi följde sedan sydkusten österut med sista utposten på Vardö och passerade bl a Mortensnes kulturminnesområde med lämningar från stenåldern, Vestre Jacobselv med en mysig hamn och restaurang, Vadsö - en lite större ort med fiskindustri och luftskeppsmast från förr. Vidare Ekkeröy och Kiberg, mindre byar med gammal bebyggelse och hem för otaliga tretåiga måsar.
I Vardö rullade en tjock dimma in, temperaturen sjönk markant och sikten begränsades till ett minimum så vi tog oss ut till Skagoddens fyr och "Drakkar/Leviathan", en kortvisit utanför fästningen och fotosession längs huvudstråket med många slitna byggnader.
Dimman behöll greppet och vi rullade så sakta tillbaka till fastlandet - vid Skallbukta hittade vi en fin plats vid havet. Ett par unga kungsörnar som suttit dolda nedanför strandbrinken flög upp när vi närmade oss och fortsatte sedan sina göromål en bit bort.
På förmiddagen tog vi sista biten längs älven mot Tana bru och resans andra mål - Varangerhalvön. Men först lunch på mysiga Kievra Café och till efterrätt lite "thai-festival" på torget - intressant med det thailändska inslaget här uppe i norr.
Vi följde sedan sydkusten österut med sista utposten på Vardö och passerade bl a Mortensnes kulturminnesområde med lämningar från stenåldern, Vestre Jacobselv med en mysig hamn och restaurang, Vadsö - en lite större ort med fiskindustri och luftskeppsmast från förr. Vidare Ekkeröy och Kiberg, mindre byar med gammal bebyggelse och hem för otaliga tretåiga måsar.
I Vardö rullade en tjock dimma in, temperaturen sjönk markant och sikten begränsades till ett minimum så vi tog oss ut till Skagoddens fyr och "Drakkar/Leviathan", en kortvisit utanför fästningen och fotosession längs huvudstråket med många slitna byggnader.
Dimman behöll greppet och vi rullade så sakta tillbaka till fastlandet - vid Skallbukta hittade vi en fin plats vid havet. Ett par unga kungsörnar som suttit dolda nedanför strandbrinken flög upp när vi närmade oss och fortsatte sedan sina göromål en bit bort.
Dag 6: Skallbukta - Tårnvika 210 km
På väg tillbaka längs sydkusten gjorde vi ett besök i Vadsö och på muséet. I övrigt var det mesta stängt denna söndag men restaurangen i Vestre Jacobselv serverade en utsökt fisksoppa till lunch. Åter till Tana bru och vidare på turen, nu mot Tana älvs mynning och fina stränder, sedan västerut över kalfjället och en av de bättre lägerplatserna med midnattssolen rakt norrut över horisonten.
På väg tillbaka längs sydkusten gjorde vi ett besök i Vadsö och på muséet. I övrigt var det mesta stängt denna söndag men restaurangen i Vestre Jacobselv serverade en utsökt fisksoppa till lunch. Åter till Tana bru och vidare på turen, nu mot Tana älvs mynning och fina stränder, sedan västerut över kalfjället och en av de bättre lägerplatserna med midnattssolen rakt norrut över horisonten.
Dag 7: Tårnvika - Stokkedalsvägen 514 km
Nu vidare mot tredje målet - Nordkap och en ny högplatå på Börsälvfjället. Fantastiska vidder kryddat med Silfar canyon. Vid Lakselv vänder vi rakt norrut mot nordligaste udden - vacker väg och oväntat grönt och frodigt, först efter tunneln (212 m u h) blir det kargt och vägen strävar konstant uppför mot klippan längst ut. Där ute väntar en portal och en jättelik parkering som är i det närmaste full. Vi parkerar, betalar den obligatoriska avgiften och strosar runt på det stora turistmålet en stund. Det är kul att ha varit där men faktiskt inte mer än så. Vi vänder söderut igen och siktar mot Alta.
Vägen till Alta var bitvis otroligt vacker över fjället med böljande ljunghedar men mycket fritidsbebyggelse längs älven och inte lika vilt som tidigare. Den här kvällen fick vi nöja oss med ett lite sämre läger längs vägen - långtradarna på väg mot fiskeindustrin längs kusten går med täta turer hela nätterna…
Nu vidare mot tredje målet - Nordkap och en ny högplatå på Börsälvfjället. Fantastiska vidder kryddat med Silfar canyon. Vid Lakselv vänder vi rakt norrut mot nordligaste udden - vacker väg och oväntat grönt och frodigt, först efter tunneln (212 m u h) blir det kargt och vägen strävar konstant uppför mot klippan längst ut. Där ute väntar en portal och en jättelik parkering som är i det närmaste full. Vi parkerar, betalar den obligatoriska avgiften och strosar runt på det stora turistmålet en stund. Det är kul att ha varit där men faktiskt inte mer än så. Vi vänder söderut igen och siktar mot Alta.
Vägen till Alta var bitvis otroligt vacker över fjället med böljande ljunghedar men mycket fritidsbebyggelse längs älven och inte lika vilt som tidigare. Den här kvällen fick vi nöja oss med ett lite sämre läger längs vägen - långtradarna på väg mot fiskeindustrin längs kusten går med täta turer hela nätterna…
Dag 8: Stokkedalsvägen - Trollvik (Kåfjord) 283 km
Idag ett skönt morgondopp i en fjällsjö med liten brygga. Därefter närmade vi oss Alta som vi hoppats skulle vara något lite speciellt - efter en fin frukost vid havet rullade vi in i Alta och blev ganska besvikna. Alta är en sammanslagning av tre mindre byar, allt gammalt är ganska osynligt eller oåtkomligt och man har byggt ett nytt centrum - det var inget som föll oss i smaken. Efter att ha tömt gammalt bränsle till bensinbrännaren på återvinningsstationen fyllde vi upp ny färsk bensin och åkte vidare mot hällristningarna i Hjemmeluft. 30°C redan före lunch gjorde vandringen bland berghällarna till en utmaning och vi kortade av rundan för vidare färd söderut med sikte på Narvik. I Storslett gick vi på jakt efter glass med magert resultat, men berget i bakgrunden var imponerande!
Nattläger vid rastplats i Trollvik längs Kåfjord (inte samma Kåfjord som där slagskeppet Tirpitz var stationerad under kriget - det Kåfjord ligger strax väster om Alta).
Idag ett skönt morgondopp i en fjällsjö med liten brygga. Därefter närmade vi oss Alta som vi hoppats skulle vara något lite speciellt - efter en fin frukost vid havet rullade vi in i Alta och blev ganska besvikna. Alta är en sammanslagning av tre mindre byar, allt gammalt är ganska osynligt eller oåtkomligt och man har byggt ett nytt centrum - det var inget som föll oss i smaken. Efter att ha tömt gammalt bränsle till bensinbrännaren på återvinningsstationen fyllde vi upp ny färsk bensin och åkte vidare mot hällristningarna i Hjemmeluft. 30°C redan före lunch gjorde vandringen bland berghällarna till en utmaning och vi kortade av rundan för vidare färd söderut med sikte på Narvik. I Storslett gick vi på jakt efter glass med magert resultat, men berget i bakgrunden var imponerande!
Nattläger vid rastplats i Trollvik längs Kåfjord (inte samma Kåfjord som där slagskeppet Tirpitz var stationerad under kriget - det Kåfjord ligger strax väster om Alta).
Dag 9: Trollvik - Tornehamn via Abisko fjällstation för middag 390 km
Nu rullade det på mot Narvik och det enda spännande längs vägen var "piggsteinen" som verkar ha engagerat norrmännen sen kriget då tyskarna använde en av "tvillingstenarna" till ett vägbygge. Kvar blev denna jätte som med tiden blev ganska färggrann.
Efter avfarten till Tromsö blir vägen (E6) bredare, rakare och tråkigare. Det hade varit trevligt att åka på de gamla vägarna längs havet men det får också bli en annan gång.
Snart Sverige men först en runda i Narvik för att leta matställe - vi hittade inget intressant och åkte därför mot Riksgränsen!
Exakt varför vi skulle handla på ICA i Riksgränsen minns jag inte, kanske var det slut på toapapper, men vilket ställe! Vi kom från lugnet i nordnorge till detta fullständiga kaos i gränshandelsfrosseri - läskigt är bara förnamnet! Norrmän, finländare och andra i en salig röra med överfulla kundvagnar.
Så, bort härifrån och vidare in mot lugna fina Torne träsk! Nu var vi hungriga och siktade på mat i Abisko. Tyst och stilla på fjällstationen, lite senare en burgare i Bistron och ut på vägen igen för att hitta nattläger. Det visade sig bli ganska svårt men tills slut trängde vi in oss bland alla husbilarna i Tornehamn - första gången under resan på detta sätt men det gick bra. Kvällsbad i Torne träsk och en skön nattsömn.
Nu rullade det på mot Narvik och det enda spännande längs vägen var "piggsteinen" som verkar ha engagerat norrmännen sen kriget då tyskarna använde en av "tvillingstenarna" till ett vägbygge. Kvar blev denna jätte som med tiden blev ganska färggrann.
Efter avfarten till Tromsö blir vägen (E6) bredare, rakare och tråkigare. Det hade varit trevligt att åka på de gamla vägarna längs havet men det får också bli en annan gång.
Snart Sverige men först en runda i Narvik för att leta matställe - vi hittade inget intressant och åkte därför mot Riksgränsen!
Exakt varför vi skulle handla på ICA i Riksgränsen minns jag inte, kanske var det slut på toapapper, men vilket ställe! Vi kom från lugnet i nordnorge till detta fullständiga kaos i gränshandelsfrosseri - läskigt är bara förnamnet! Norrmän, finländare och andra i en salig röra med överfulla kundvagnar.
Så, bort härifrån och vidare in mot lugna fina Torne träsk! Nu var vi hungriga och siktade på mat i Abisko. Tyst och stilla på fjällstationen, lite senare en burgare i Bistron och ut på vägen igen för att hitta nattläger. Det visade sig bli ganska svårt men tills slut trängde vi in oss bland alla husbilarna i Tornehamn - första gången under resan på detta sätt men det gick bra. Kvällsbad i Torne träsk och en skön nattsömn.
Dag 10: Tornehamn - Abisko fjällstation / Abisko fjällstation - Låktatjåkka stn / Låktatjåkka stn - Abisko fjällstation 68 km
Första morgonen i Sverige kan man fira med frukostbuffé på fjällstationen som uppladdning för en vandringsdag, skönt och avkopplande! Därefter transport till Låktatjåkka station och vandring mot Trollsjön - vårt fjärde mål med resan. Det blev en fin dag och vi var ganska trötta när vi var tillbaka vid bilen - regnet jagade oss sista biten och när vi åkte för att leta lägerplats öppnade sig himlen. Efter en stunds efterforskningar på nätet kom vi fram till att en natt på fjällstationen vore skönt, problemet var bara att de stängt för kvällen. I brist på andra bättre idéer åkte vi ändå mot stationen. Väl där visade STF sin bästa sida och skakade fram ett rum med hotellstandard - vi var inte så nödbedda i det läget. Det blev en kall öl på rummet, en varm dusch och en natt mellan vita lakan, inte så dumt!
Första morgonen i Sverige kan man fira med frukostbuffé på fjällstationen som uppladdning för en vandringsdag, skönt och avkopplande! Därefter transport till Låktatjåkka station och vandring mot Trollsjön - vårt fjärde mål med resan. Det blev en fin dag och vi var ganska trötta när vi var tillbaka vid bilen - regnet jagade oss sista biten och när vi åkte för att leta lägerplats öppnade sig himlen. Efter en stunds efterforskningar på nätet kom vi fram till att en natt på fjällstationen vore skönt, problemet var bara att de stängt för kvällen. I brist på andra bättre idéer åkte vi ändå mot stationen. Väl där visade STF sin bästa sida och skakade fram ett rum med hotellstandard - vi var inte så nödbedda i det läget. Det blev en kall öl på rummet, en varm dusch och en natt mellan vita lakan, inte så dumt!
Dag 11 (26/7): Abisko fjällstation - Aspudden 453 km
Frukostbuffé på fjällstationen - igen! Sen avfärd mot Kiruna och Nikkaluokta - femte målet för resan! I Kiruna tog vi en kort tur förbi nya centrum men det var mindre charmigt så vi rullade vidare mot Nikkaluokta - på vägen fika i Laukkuluspa med konstinstallationer och framme vid ändhållplatsen blev det en glass bland alla nöjda vandrare.
Tillbaka till Kiruna och en kort tur runt kyrkan där området var avspärrat inför flytten. Vidare till Jukkasjärvi och Ishotellet som är en märklig turistisk historia mitt i sommaren.
På Opera steakhouse i Jokkmokk blev det en pizza och sen ett besök i den lokala Outdoorbutiken, en ganska exotisk upplevelse med en minst sagt udda ägare.
Vi passerade Porjus och försökte tänka bort vad denna jättedamm faktiskt betyder, det blir komplicerat. Lite längre nedströms gick vi mot den torrlagda älvfåran vid Harsprånget och då blir det än mer skrämmande vilka fruktansvärda krafter man har tämjt och förstört för all framtid.
Nattläger vid Aspudden, uppströms dammen.
Frukostbuffé på fjällstationen - igen! Sen avfärd mot Kiruna och Nikkaluokta - femte målet för resan! I Kiruna tog vi en kort tur förbi nya centrum men det var mindre charmigt så vi rullade vidare mot Nikkaluokta - på vägen fika i Laukkuluspa med konstinstallationer och framme vid ändhållplatsen blev det en glass bland alla nöjda vandrare.
Tillbaka till Kiruna och en kort tur runt kyrkan där området var avspärrat inför flytten. Vidare till Jukkasjärvi och Ishotellet som är en märklig turistisk historia mitt i sommaren.
På Opera steakhouse i Jokkmokk blev det en pizza och sen ett besök i den lokala Outdoorbutiken, en ganska exotisk upplevelse med en minst sagt udda ägare.
Vi passerade Porjus och försökte tänka bort vad denna jättedamm faktiskt betyder, det blir komplicerat. Lite längre nedströms gick vi mot den torrlagda älvfåran vid Harsprånget och då blir det än mer skrämmande vilka fruktansvärda krafter man har tämjt och förstört för all framtid.
Nattläger vid Aspudden, uppströms dammen.
Dag 12: Aspudden - Vistån (O Arvidsjaur) via Muddus 207 km
Kort biltur mot entrén till Muddus nationalpark - resans sjätte mål - och en rundvandring i fantastisk naturskog, en fröjd både för hjärta och hjärna. Efter detta bad och fika i en sjö samt en kort promenad till en stenåldersgrav där utgrävning pågick - spännande.
På väg vidare söderut besökte vi Storforsen i Pite älv - en mäktig fors i en ganska orörd älv.
Nattläger vid Vistån strax öster om Arvidsjaur.
Kort biltur mot entrén till Muddus nationalpark - resans sjätte mål - och en rundvandring i fantastisk naturskog, en fröjd både för hjärta och hjärna. Efter detta bad och fika i en sjö samt en kort promenad till en stenåldersgrav där utgrävning pågick - spännande.
På väg vidare söderut besökte vi Storforsen i Pite älv - en mäktig fors i en ganska orörd älv.
Nattläger vid Vistån strax öster om Arvidsjaur.
Dag 13: Vistån - Kultsjön (Trappstegsforsen) 370 km
Kort besök vid Lappstaden i Arvidsjaur och lite senare fika på järnvägskaféet i Sorsele - en liten besvikelse. Det var inte samma känsla här som vid tidigare tillfällen - kanske en tillfällighet.
Färden gick vidare mot Vildmarksvägen och Stekenjokk via gårdsbutik vid Malgomaj med det första riktiga tunnbrödet på hela resan! Lägerplatsen vid Litsjöforsen var upptagen och alla andra också - till slut hamnade vi uppströms Trappstegsforsen vid Hundfallet. Efter läggdags började det blåsa så pass att vi bestämde att flytta på oss. Fram på småtimmarna slog vi upp tältet igen inte långt från Stekenjokk och somnade gott.
Kort besök vid Lappstaden i Arvidsjaur och lite senare fika på järnvägskaféet i Sorsele - en liten besvikelse. Det var inte samma känsla här som vid tidigare tillfällen - kanske en tillfällighet.
Färden gick vidare mot Vildmarksvägen och Stekenjokk via gårdsbutik vid Malgomaj med det första riktiga tunnbrödet på hela resan! Lägerplatsen vid Litsjöforsen var upptagen och alla andra också - till slut hamnade vi uppströms Trappstegsforsen vid Hundfallet. Efter läggdags började det blåsa så pass att vi bestämde att flytta på oss. Fram på småtimmarna slog vi upp tältet igen inte långt från Stekenjokk och somnade gott.
Dag 14 (29/7): Kultsjön - Veman (Vemdalen) 505 km
Nu börjar resan lida mot sitt slut men turen över Stekenjokk är alltid fin och även om vi hittills alltid misslyckats med våra besök vid Stora Blåsjön så är det fint här ute, ödsligt och härligt.
Valsjöbyn med en otroligt mysig lanthandel var en fin bonus och är värt fler besök.
Nu är vi tillbaka i välkända marker och sista natten blir strax nedanför Vemdalsskalet vid Veman.
Dag 15: Veman - Nordängen 692 km
Nu börjar resan lida mot sitt slut men turen över Stekenjokk är alltid fin och även om vi hittills alltid misslyckats med våra besök vid Stora Blåsjön så är det fint här ute, ödsligt och härligt.
Valsjöbyn med en otroligt mysig lanthandel var en fin bonus och är värt fler besök.
Nu är vi tillbaka i välkända marker och sista natten blir strax nedanför Vemdalsskalet vid Veman.
Dag 15: Veman - Nordängen 692 km
Totalt sträcka: 6550 km